Hej bloggen!
Vilken känsla jag har nu, svår att beskriva men kanske osann att se!
Nyss såg jag filmen Freedom writers, en otroligt stark film för alla åldrar.
Det handlar om ungdomar som har livet som en värsta mardröm, de själva kan inte göra något annat än att bara acceptera livet som den är och vara det andra vill att de ska vara.
Deras liv, på gatorna, på hus där de aldrig känner sig bekväma, på gator där deras vänners blod rann en dag och försvann men i hjärtat lever kvar.
Hoppet var ett skämt de hade och fred och kärlek var något som var omöjlig i dess tid!
I skola de fick gå men kunskap var något de ”aldrig” lärde sig men en dag när en människa kom in i deras hjärta, kom i deras mörka liv och lyste upp det!
Den människan var dess lärare som fick stå mot strömmar för att göra dessa ungdomar glada och lyckliga kan påbörja ett nytt liv, vända sidan med sorger och besvär till ett vitt nytt papper.
Läraren tog emot risker och offrade sig själv men ändå var lycklig, hon visade kärlek som dessa ungdomar aldrig hade sett.
Ingen färg på människa var längre ett hinder.
Dess dumma ungdomar som alla såg så små, växte upp och mognade till.
Pistoler på sopporna de slängde och kärlek på gator de spred.
Varje gång de hörde lärarens ord och möt hennes ögon, föll tårar inte för sorg utan stolthet, för saknad och ilska att de aldrig någonsin hade hört sådana snälla ord.
Tänk er så skönt det skulle känna för den läraren även att hon själv förlorade sin man och aldrig heller vann känd-het eller varken pengar.
Den människan, den läraren ändrade på tiden, på människornas filmserie, dess liv.
Den människan bör känna en otrolig stor stolthet och lycka.
På fortsättning av denna värda film började de läsa en av de största och mest sålda dagböcker i hela världen nämligen ”Anne Franks dagbok” från den fick de styrka och såg då att det inte bara var de som levde ett olyckligt liv som går att ändra.
Att det är möjligt att ändra på det omöjliga.
Från gatorna de aldrig själv har valt, började de ungdomar kunna prata fritt utan svordomar eller våld protesterade de eller sa emot.
Vissa av er tänker säkert att, varför skriver jag det när det ändå är en film?
I mina tårfyllda ögon bevisade denna film lätt att livet går att ändra, från det värsta till en bättre.
Det är trappa, vissa går upp och vissa går ner, vissa har valt det själva och vissa inte.
Tänk er vilken lycka och möjligheter vi har men tänker på, vi människor som är födda för att forma världen på det rätta sättet.
Alla vi har ett misstag eller fler, men det är inte alla som har lärt sig från dess misstag!
IFall världen kunde styras av ord så skulle allt gå, för alla vi kan skriva men det är inte alla som verkligen kan få dess ord till människornas hjärta.
Det är ingen talang vissa har men det handlar om att varje ord man säger bör komma från hjärtat, det är då den träffar andra hjärtor.
Jag är super glad över att jag såg filmen och över att skriva denna inlägg :D!
Så jag rekommenderar filmen freedom writers starkt!
Har ni redan sett den? skriv gärna om den och vad du tyckte :D!
Ha det så bra!