Bilder jag inspireras av:

Alla vi människor har någon vi ser upp till eller vill vara som!

Vi har dessutom saker vi inspireras av, ifall jag tar min bror som exempel så inspireras han av buddybuilder och bilar.

Jag har helt andra saker jag inspireras av, som hjältar som skyddar vår värld eller gör någon förändring, men en sak som ni kanske inte visste om mig.

Jag inspireras av att se bilder som talar, bilder som kan säga mer än vad människa kan se!

Så jag tänkte dela med mig några bilder och skriva vad jag just tänker när jag ser de 😉

Googlebild

Vi människor bör tänka till när vi gör någonting, vi ska inte bara tänka med hjärnan. Vi ska ge hjärtat chansen att berätta och känna!

Vi ska hjälpa andra när vi kan, för att också kunna få den hjälpen när vi söker efter den!

Så låt människan vara som den alltid har varit, snäll och rar.

Den som inte sårar någon, den som själv har känslor…..

Googlebild

Detta är faktiskt sant, ibland är vi människor tysta när det gör ont som värst.

Jag kan inte säga att det alla som är det men jag själv har ibland tystnaden till en sorglig stund.

Det är inte alltid man vill tala om sina sorger och bekymmer, det enda man vill är att tystnaden berättar för alla.

Berättar; känn på mina sorger men fråga mig inte om de. Stå bara vid mig så att jag inte känner mig ensam!

Googlebild

Nog en av de sorgligaste bilderna jag någonsin har sett i mitt liv.

När jag ser denna bildar drunknar jag i hans tårar. Efter all hans liv och erfarenheter står han och har det svårt.

Jag menar, denna bild ser ju ut som en tavla. Där rynkorna är livets hårda ärr och spår. Där tårarna berättar att är det verkligen försent?

Denna man har säkert kämpat i sitt liv, kämpat och kanske har han till och med träffat själva döden men kommit undan.

Han har säkert försökt och försökt men kommit inte så långt.

Han kanske har mist flera av de han älskade framför sig, han kanske har sett de skrika efter hans hjälp!

Det är svårt, det är värre än själva döden!

Att kunna se en av de man älskar skrika efter hjälp men inte kunna göra något.

Att någon drunknar framför dig i havet men du själv vet att du inte kan simma!

Den känslan är värre än döden!

När jag var i Irak så såg jag många män som var som honom, de visade alltid ett leende men när man mötte deras ögon såg man tårarna och sorgen.

Man såg sanningen som de har försökt gömma!

Det här bilden är mest en söt bild. Jag tänker på att den katten kanske vill bli förlåten efter att ha gjort ett misstag?

Det kommer alltid stunder där man behöver förlåta och själv bli förlåten :)!

Denna bild är otrolig sorglig och ger en hård känsla i hjärtat.

Jag har läst många böcker om barn handel och hur man säljer flickor.

De sortens böcker gråter jag alltid för, för jag själv vet att de är sanna och att de finns!

Hur skulle det kännas för en ung tjej som kanske är vid min åldern, hur skulle det kännas för henne om hon blev såld. Om hon inte fick chansen att ändra sitt liv, den riktningen hon har blivit tvingad att ta.

Den bilden påminner mig om ett händelse i en bok  där tjejen rymmer från bordellen men hittar inget hem, ingen mat. Där hon känner rädslan och sorgen. Där hon känner att hennes kropp inte tillhör henne! Jag vill ta upp detta ämne men vågar ändå inte. För det är verkligen ett ämne som man alltid är rädd att fördjupa sig i.

Jag känner att jag är för ung, men jag vet och är säker på att någon gång i framtiden kommer den att tas upp!

Nu tror jag det är dags för mig att sova!

Jag har tänkt ta upp vardagliga problem i dagen svenska samhälle de kommande dagarna!

Vad tycks om det ;D?

Advertisement

Livets uppmaningar och svårigheter som är för svaga nog att ta ner oss!

Zuzu RabiZuzu Rabi

Livet är en svår uppmaning som uppmanar oss, för vissa är den lätt och andra inte!

Det gäller att vara stark nog att falla och kunna ta upp sig själv, strykan ska vara stark och viljan ska vara stor.

Jag hoppas att dess meningar på bilderna ger er en bättre bild om livet och en bättre dag!

Glöm aldrig Lev livet som den är!

✿✰✰✿ ¸.•*´¨`♥ ღZuzu Rabiღ ♥.•*´¨`*•.¸✿✰✰✿

Låt inte utseendet lura dig, du vet aldrig vad det är som gömmer sig under det du inte ser!

Zuzu Rabi

Hej bloggen!

Hoppas att allt är bra med er?, har ni haft en bra vecka?

Min vecka har hittills gått ganska bra men jag har varit så trött de senaste dagarna och idag när jag just skulle börja min dag med sol och värme, såg jag istället snö och kyla som gjorde mig besviken!

Idag har faktiskt inte gjort så himla mycket annat än att jag har suttit och skrivit dikter och annat, städat och ätit god mat och det tycker jag om 😉 !

När det gäller poesi, så är det inte så mycket på gång!

Jag kommer snart att få nya böcker att sälja och det blir väldigt spännande och kul tror jag!

Idag på kvällen tog jag lite bilder på allt möjligt som ni kanske märker där uppe!

Men jag har verkligen inte så mycket att fotografera hemma, jag har redan hur många bilder som helst som jag själv har tagit och redigerat tidigare men jag tycker att det är inte så roligt och spännande att visa gamla bilder i bloggen, men det verkar som att jag är tvungen att göra det snart eller vad tror ni?

Snart är det påsklov, vad jag har längtat, en hel vecka ledigt!

Då kommer jag verkligen att göra precis allt, blogga, skriva, gymma, fotografera, ha roligt och självklart studera!

Vila behöver jag också göra!

Har ni några planer för påsklovet?

Ha det så bra. om några dagar får ni månadens överraskning, håll koll 😉

PS: Förlåt att jag inte har bloggat så mycket under de senaste dagarna!

Det sägs att vi alla är människor, det sägs att vi alla behandlas på samma sätt!

Detta tar endast fem minuter av ditt liv, var vänlig och läs!

Det sägs att vi alla är människor, det sägs att vi alla behandlas på samma sätt?

Men han och många fler?

Den unga killen vid sex åldern lever ensam efter att hans föräldrar dog av den dödliga sjukdomen Aids (acquired immune deficiency syndrome) men som otur hade den unga killen samma sjukdom!

Men bara för det behöver inte han vara skyldig för saker han aldrig valt själv?, samhället behöver inte förtrycka honom och inte låta hans röst höras!

Killens drömmar är vardagliga saker som vi får men inte tänker så mycket på!

Han ville gå till skolan och utbilda sig som alla andra men framför samhället var han mindre värd!

Skolan ville inte ha ett barn med Aids.

Det är smittsamt men de kunde väl hjälpa honom och gå till en skola där han kunde få mera hjälp, mera hopp i livet istället för att bara låta honom vara som att han vore vara ingenting!

Men det hindrade inte honom från att leva och försöka, från att kunna läsa och skriva!

Den killen hade enormt stort ansvar, den unga killen hade ansvar som till och med vuxna inte klara av att ha!

Han lagade mat, han tände eld för att skyddas och få värme!

Han skapade ett liv från ingenting!

Han skapade ett hopp i mörkret, han föll med hittade ingen bredvid!

Han grät men hittade ingen som kunde torka upp hans tårar!

Denna killen har gett mig ett stort hopp, denna killen är fantastisk!

Jag vet inte hur jag kan hjälpa honom men jag är säker på att han har det bättre nu!

Ni undrar säkert vad det är för mening att jag skriver om honom men tänk efter själva så hittar ni svaret!

Här är bilderna;

Det sägs att alla vi är människor, det sägs att alla vi behandlas lika!

Barn, blomman som behöver vattnas!

Behöver man vara skyldig till saker man aldrig har valt?

Har djuren mera känslor än vi människor?

Men det finns alltid ett hopp i mörkret!

Se hur han går, se hur man faller och tar upp dig själv!

Barnet lider och det gör vi med när vi ser de bilderna!

Han skapar liv, han skapar saker från ingenting!

Tack så hemskt mycket alla ni som har läst detta inlägg!

✰✿ ¸.•*´¨`♥ ღZuzu Rabiღ ♥.•*´¨`*•.¸✿✰

I en sal på lasarettet!

Bilden är tagen från google!

Hej bloggen!

Vilka är era favorit dikter?, var och när tycker ni om att läsa era dikter?, vad brukar de handla om och varför väljer ni just de teman?, har ni skrivit någon gång i ert liv?

De frågorna tänker jag svara på just nu 😉 och det ska ni också ;D!

Min favorit dikt, som jag kanske har läst hundra gånger om och om igen men aldrig haft tråkigt!

Den dikten som betyder otroligt mycket för mig och är så vacker är:

I en sal på lasarettet

I en sal på lasarettet
där de vita sängar står
låg en liten bröstsjuk flicka
blek och tärd med lockigt hår.

Allas hjärtan vann den lilla
där hon låg så mild och god.
Bar sin smärta utan klagan
med ett barnsligt tålamod.

Så en dag hon frågar läkarn,
som vid hennes sida stod:
Får jag komma hem till påsken
till min egen lilla mor?

Läkarn svarar då den lilla:
Nej mitt barn, det får du ej,
men till pingsten kan det hända
du får komma hem till mor.

Pingsten kom med gröna björkar
blomsterklädd står mark och äng,
men den lilla sjuka flickan
låg där ständigt i sin säng.

Så på nytt hon frågar läkarn
som vid hennes sida står:
Får jag komma hem till hösten
till min egen lilla mor?

Läkarn svarar ej den lilla,
men strök sakta hennes hår,
och med tårar i sitt öga
vänder han sig om och går.

Nu hon slumrar uti mullen
slumrar sött i snövit skrud.
Från sin tåligt burna längtan
har hon farit upp till Gud.

Varför jag tycker så mycket om den dikten, vet jag inte!

Den dagen vi läste den i skolan, kändes det som det alltid har fastnat i minnet!

Dikten betyder så mycket och har stark budskap också!

Jag brukar faktiskt inte tycka om att läsa andras dikter men den dikten gav mig en annorlunda känsla!

Han som har skrivit den har säkert upplevt eller känt något inom sig!

Ibland får jag tanken att skrivaren till dikten är läkaren, jag vet inte varför ;D?

Vad tycker ni?