Kära havs

Till minne av alla oskyldiga liv, som har fallit som offer till krigets, ledernas och mänsklighetens tragedier..

Kära havs, håll tillbaka dina tårar

Kära havs, det finns inte längre plats för fler människor döende på bårar

Kära havs, vad din vrede sårar, låter oss alla brista ut i tårar.

När skall du förstå att vårt land är dina vågor

Till dig har vi kommit, rymmande från våra plågor

Allt vi äger, allt vi har och allt vi är gick upp i lågor

Kära havs, gråt inte för vårt folk

Stenarna har gråtit men våra ledare har ej

Historiens aldrig mer, visar sig endast vara skrivna ord

När människans försök till överlevnad förvandlas till massmord

Tappas hoppet på dessa termer, hoppet på mänskligheten

Det gör bara för ont..

Advertisement

Mellanöstern brinner!

Låt en ung röst begraven i Mellanöstern tala.

Låt hens mamma i fred  böla.

16 år levande i denna brinnande skog.

Tusentals år av blod har gått, vi ännu ej har fått nog.

Blodtörstiga vampyrer, där nere de leder

Oskyldiga offer, förstörda de lider

Existerande röster, icke hörda

Existerande kroppar, icke värda

Män i guds namn, de strider

Oro och fiendskap, de sprider.

Gömda sanningar bakom ord, de göms.

Nyheter om religionernas hat, den beröms.

Tårar på orättvisans bårar, de glöms.

Städer på skrattande barn, de töms.

 

Gaza, vi hör våra bröder ännu en gång skrika.

Gaza, ni ser oss er publika.

Ni ser oss er svika.

 

Irak, vi står mot det som sker.

Och för er varje kväll vi ber.

Är det lätt att se ett barn falla, försöka men falla av en bomb.

Är det lätt att se irakierns mammor dö framför sina barn.

Är det lätt att se Gazas pappor stå för döden för sitt land men dö.

Vårt blod har blivit ert industri, ni dödar en, ni säljer en och köper en.

Vår tro har blivit er lilla spel, precis allt ni gör är så fel.

Vrålande, gråter eldens sista lågor 

Lidande lämnar kroppen ifrån sig livets droppande plågor.

Ett riktat gevär, ett människofattigt sinne, ett skott och nu har hen blivit ett minne.

Hur längre behövs det gå?