Låt en ung röst begraven i Mellanöstern tala.
Låt hens mamma i fred böla.
16 år levande i denna brinnande skog.
Tusentals år av blod har gått, vi ännu ej har fått nog.
Blodtörstiga vampyrer, där nere de leder
Oskyldiga offer, förstörda de lider
Existerande röster, icke hörda
Existerande kroppar, icke värda
Män i guds namn, de strider
Oro och fiendskap, de sprider.
Gömda sanningar bakom ord, de göms.
Nyheter om religionernas hat, den beröms.
Tårar på orättvisans bårar, de glöms.
Städer på skrattande barn, de töms.
Gaza, vi hör våra bröder ännu en gång skrika.
Gaza, ni ser oss er publika.
Ni ser oss er svika.
Irak, vi står mot det som sker.
Och för er varje kväll vi ber.
Är det lätt att se ett barn falla, försöka men falla av en bomb.
Är det lätt att se irakierns mammor dö framför sina barn.
Är det lätt att se Gazas pappor stå för döden för sitt land men dö.
Vårt blod har blivit ert industri, ni dödar en, ni säljer en och köper en.
Vår tro har blivit er lilla spel, precis allt ni gör är så fel.
Vrålande, gråter eldens sista lågor
Lidande lämnar kroppen ifrån sig livets droppande plågor.
Ett riktat gevär, ett människofattigt sinne, ett skott och nu har hen blivit ett minne.
Hur längre behövs det gå?
men det gick jätte jätte bra och jag är väldigt nöjd, tummen upp ;D!
Jag vill hellre vara ensam än att vara någon jag inte är! ♥ 