Kära havs

1611012_892329000857229_3198366917100103747_n

Till minne av alla oskyldiga liv, som har fallit som offer till krigets, ledernas och mänsklighetens tragedier..

Kära havs, håll tillbaka dina tårar

Kära havs, det finns inte längre plats för fler människor döende på bårar

Kära havs, vad din vrede sårar, låter oss alla brista ut i tårar.

När skall du förstå att vårt land är dina vågor

Till dig har vi kommit, rymmande från våra plågor

Allt vi äger, allt vi har och allt vi är gick upp i lågor

Kära havs, gråt inte för vårt folk

Stenarna har gråtit men våra ledare har ej

Historiens aldrig mer, visar sig endast vara skrivna ord

När människans försök till överlevnad förvandlas till massmord

Tappas hoppet på dessa termer, hoppet på mänskligheten

Det gör bara för ont..

Olyckan kan ske!

Bilden tagen från google…

Idag stod jag och tittade ut från fönstret som jag annars brukar göra, jag såg hur de små barnen lekte och hur de skuttade och deras glädjande röster hördes!

Det gläder mig!

På en fönsterrutterna  såg jag en ungefär 3-4 årig som stod på fönstret och höll på att öppna den.

Tänk er vilken panikslag jag fick, barnet var ju så liten och vet knappast vad den gjorde!

Det tanken som gjorde mig ännu mera arg är, var hennes föräldrar/någon vuxen var?

Hon öppnade fönstret helt och stod, klappade händerna och skrattade med sin vän som är nere i gården.

Jag ville gå ut för att säga till henne men hon skulle liksom inte höra mig, till slut bestämde jag mig att ropa att hon ska gå in och att det verkligen är farligt!

Hon gick in ett tag men kom ut igen,dansade och hoppande framför den öppna fönstret.

Varje gång hon ville ramla stödde hon sig på en kanterna av fönstret?

Detta ämne borde tas på full allvar av föräldrarna tycker jag, för det är helt förskräckligt att ett barn står på ett öppet fönster, utan säkerhet eller något!

Det kan ske en olycka, tänk om den lilla barnet som tar det som ett lek ramlar från fönstret.

Bara tanken är för hemsk!

Min bror var väldigt busig och alltid hittade på nya saker och ting, en gång så såg min mamma att han höll på och larva sig på ett sätt som kunde riskera hans liv.

Det gjorde henne väldigt arg och hon visste då att min bror är en som man ska alltid hålla ett öga på och aldrig ramla ensam!

Hon lämnade aldrig honom utan någon vuxen i närheten!

Men jag hoppas att ni föräldrar tar hand om era barn och inte lämnar de utan någon vuxen i närheten!

Vad tycker ni, ska detta ämnet tas på allvar eller är det bara jag som kanske tänker överdrivit :/ ?

En hjälte måste belönas!

 

För några dagar sedan  kom Anna Serkel till Djäknepark och uppträdde med sin barnjuryn.

Anna Serkel är en av de deltagare i Worldchildren prize men vann tyvärr inte, jag själv röstade på Ann Moell eftersom jag kände att hon var den som hjälpte den delen av barn som verkligen behöver hjälp och kärlek och nu har hon vunnit och kommer att fortsätta sitt liv i den spåren.

Vilken hjälte, henne vill jag vara som!

Men de som kom till vår skola bjöd på jätte många saker, både dans, sång och pratade om hur de jobbade och  vad de gör!

Barn juryn berättade om hur de hjälper människor och vad det är som de satsar för och vilken väg de har tagit.

Varje gång de pratade blev man nästan tårögd av glädje och bara ville tacka de så mycket!

Vilket liv de har haft men ändå ett leende på ansiktet de har och vågar vara ute för att berätta för världen och föra vidare sitt meddelande.

Det var två saker jag tänkte på när de pratade och de sakerna var:

  • Vilka hjältar!
  • Wow vilket språk de pratar, jag måste bara ge allt under sommarlovet för att prata engelska och lära mig!

Underbar dag som jag aldrig kommer att glömma, nästa år de kommer vill jag prata med de och fråga de så mycket!

Jag pratade även med de när de kom och tackade de :D!

När man satte sig och var publik var det som att de tog med oss till de ställen de  pratade om!

Det var en resa till ställen som behöver oss!

Som behöver hjälp, till den kulturen som ropar efter vårt hjälp!

Vill ni läsa mer om Ann Skelton som har kämpat för barnsrättigheter i mer än 20 år, mot att barn sätts i fängelse och rasism?

Det kan ni göra genom att klicka här!

Vill ni läsa mer och se när hon kom till vår skola (Djäkneparksskolan), jag själv är med i tv (underbart hhehe)

Det kan ni göra genom att klicka här!

Det sägs att vi alla är människor, det sägs att vi alla behandlas på samma sätt!

Detta tar endast fem minuter av ditt liv, var vänlig och läs!

Det sägs att vi alla är människor, det sägs att vi alla behandlas på samma sätt?

Men han och många fler?

Den unga killen vid sex åldern lever ensam efter att hans föräldrar dog av den dödliga sjukdomen Aids (acquired immune deficiency syndrome) men som otur hade den unga killen samma sjukdom!

Men bara för det behöver inte han vara skyldig för saker han aldrig valt själv?, samhället behöver inte förtrycka honom och inte låta hans röst höras!

Killens drömmar är vardagliga saker som vi får men inte tänker så mycket på!

Han ville gå till skolan och utbilda sig som alla andra men framför samhället var han mindre värd!

Skolan ville inte ha ett barn med Aids.

Det är smittsamt men de kunde väl hjälpa honom och gå till en skola där han kunde få mera hjälp, mera hopp i livet istället för att bara låta honom vara som att han vore vara ingenting!

Men det hindrade inte honom från att leva och försöka, från att kunna läsa och skriva!

Den killen hade enormt stort ansvar, den unga killen hade ansvar som till och med vuxna inte klara av att ha!

Han lagade mat, han tände eld för att skyddas och få värme!

Han skapade ett liv från ingenting!

Han skapade ett hopp i mörkret, han föll med hittade ingen bredvid!

Han grät men hittade ingen som kunde torka upp hans tårar!

Denna killen har gett mig ett stort hopp, denna killen är fantastisk!

Jag vet inte hur jag kan hjälpa honom men jag är säker på att han har det bättre nu!

Ni undrar säkert vad det är för mening att jag skriver om honom men tänk efter själva så hittar ni svaret!

Här är bilderna;

Det sägs att alla vi är människor, det sägs att alla vi behandlas lika!

Barn, blomman som behöver vattnas!

Behöver man vara skyldig till saker man aldrig har valt?

Har djuren mera känslor än vi människor?

Men det finns alltid ett hopp i mörkret!

Se hur han går, se hur man faller och tar upp dig själv!

Barnet lider och det gör vi med när vi ser de bilderna!

Han skapar liv, han skapar saker från ingenting!

Tack så hemskt mycket alla ni som har läst detta inlägg!

✰✿ ¸.•*´¨`♥ ღZuzu Rabiღ ♥.•*´¨`*•.¸✿✰

Jag fick falla då jag var ett barn!

Heej bloggen!

Inte världens bästa bilder men det var de jag hittade i denna datan, ska leta efter bättre bilder 😀

Jag har fått frågan:

Vad hade du för barndoms drömmar? och det är den denna inlägg kommer att handla om :D, så passa på och läs 😉

Alla vi har varit barn någon gång i vårt liv?

Barndomen är det vackraste och mest underbara tiden i vårt liv!

Beroande på vart man bor och vilka situationer man upplever, jag fick kanske inte världens bästa barndom direkt men jag fick i alla fall vara med de jag älskar och hade det bra!

Som barn var jag väldigt busig, nyfiken, glad och pratsam men lydhörd!

Min dåliga sidor var att när jag blev arg och ledsen sårade jag med mina hårda ord utan mening, så fort jag blev arg gömde jag mig i vårt trädgård och grät i min ensamhet!

Jag pratade mycket som sagt och var väldigt omtänksam men det var bäst att jag inte hjälpte till med vissa saker för då gjorde jag bara problemet större (köket, städningen osv..)

Jag gick självklart i skolan också!

Där var jag en favorit elev hos min lärare haha :D!

Så jag pluggade väldigt mycket och som drömmar ville jag bli

Tandläkare/läkare, det var en av de största drömmarna!

Jag har säkert drömt på flera saker men kommer inte på det nu :D!

Men när krigets mörka stjäl föll över mitt vackra land så ändrades mitt liv totalt!

Men mina drömmar ändrades aldrig!

Så det var inte tänkt att jag egentligen skulle bli författare eller poet.

Nu har mina barndoms drömmar ändrats lite, jag har ändrat mig och inte vill bli tandläkare längre hah men det ändras hela tiden men en sak är jag säker på och det är att jag alltid kommer bli poet och författare 😀

Jag hoppas att du fick svaret på din fråga :D!

Ha det så himla bra!

Zuzu

Bjuder på ord om barndomen, jag kallar inte det en dikt för det är det inte ;D

När jag var ett barn fick jag falla utan några problem, jag tog upp mig själv och fortsatte!

När jag var ett barn fick jag gråta och efter sekunder fick jag le!

När jag var ett barn var livet ljust, det var ingen utmaning det var en äventyr jag lekte och var hjälten i!

När jag var ett barn fick drömma, säga fel, jag fick förlåta och bli förlåten!

Men nu?

Har allt ändrats?, beror det på mig eller tiden?