Bilder jag inspireras av:

Alla vi människor har någon vi ser upp till eller vill vara som!

Vi har dessutom saker vi inspireras av, ifall jag tar min bror som exempel så inspireras han av buddybuilder och bilar.

Jag har helt andra saker jag inspireras av, som hjältar som skyddar vår värld eller gör någon förändring, men en sak som ni kanske inte visste om mig.

Jag inspireras av att se bilder som talar, bilder som kan säga mer än vad människa kan se!

Så jag tänkte dela med mig några bilder och skriva vad jag just tänker när jag ser de 😉

Googlebild

Vi människor bör tänka till när vi gör någonting, vi ska inte bara tänka med hjärnan. Vi ska ge hjärtat chansen att berätta och känna!

Vi ska hjälpa andra när vi kan, för att också kunna få den hjälpen när vi söker efter den!

Så låt människan vara som den alltid har varit, snäll och rar.

Den som inte sårar någon, den som själv har känslor…..

Googlebild

Detta är faktiskt sant, ibland är vi människor tysta när det gör ont som värst.

Jag kan inte säga att det alla som är det men jag själv har ibland tystnaden till en sorglig stund.

Det är inte alltid man vill tala om sina sorger och bekymmer, det enda man vill är att tystnaden berättar för alla.

Berättar; känn på mina sorger men fråga mig inte om de. Stå bara vid mig så att jag inte känner mig ensam!

Googlebild

Nog en av de sorgligaste bilderna jag någonsin har sett i mitt liv.

När jag ser denna bildar drunknar jag i hans tårar. Efter all hans liv och erfarenheter står han och har det svårt.

Jag menar, denna bild ser ju ut som en tavla. Där rynkorna är livets hårda ärr och spår. Där tårarna berättar att är det verkligen försent?

Denna man har säkert kämpat i sitt liv, kämpat och kanske har han till och med träffat själva döden men kommit undan.

Han har säkert försökt och försökt men kommit inte så långt.

Han kanske har mist flera av de han älskade framför sig, han kanske har sett de skrika efter hans hjälp!

Det är svårt, det är värre än själva döden!

Att kunna se en av de man älskar skrika efter hjälp men inte kunna göra något.

Att någon drunknar framför dig i havet men du själv vet att du inte kan simma!

Den känslan är värre än döden!

När jag var i Irak så såg jag många män som var som honom, de visade alltid ett leende men när man mötte deras ögon såg man tårarna och sorgen.

Man såg sanningen som de har försökt gömma!

Det här bilden är mest en söt bild. Jag tänker på att den katten kanske vill bli förlåten efter att ha gjort ett misstag?

Det kommer alltid stunder där man behöver förlåta och själv bli förlåten :)!

Denna bild är otrolig sorglig och ger en hård känsla i hjärtat.

Jag har läst många böcker om barn handel och hur man säljer flickor.

De sortens böcker gråter jag alltid för, för jag själv vet att de är sanna och att de finns!

Hur skulle det kännas för en ung tjej som kanske är vid min åldern, hur skulle det kännas för henne om hon blev såld. Om hon inte fick chansen att ändra sitt liv, den riktningen hon har blivit tvingad att ta.

Den bilden påminner mig om ett händelse i en bok  där tjejen rymmer från bordellen men hittar inget hem, ingen mat. Där hon känner rädslan och sorgen. Där hon känner att hennes kropp inte tillhör henne! Jag vill ta upp detta ämne men vågar ändå inte. För det är verkligen ett ämne som man alltid är rädd att fördjupa sig i.

Jag känner att jag är för ung, men jag vet och är säker på att någon gång i framtiden kommer den att tas upp!

Nu tror jag det är dags för mig att sova!

Jag har tänkt ta upp vardagliga problem i dagen svenska samhälle de kommande dagarna!

Vad tycks om det ;D?

Advertisements

Livet – när ärligheten talar…

En bild från google

Vad är livet för dig, är det en negativ del eller en positiv?

jag kan sitta här och ljuga om att livet alltid är rättvis och alltid lätt men det tänker jag inte göra för i denna inlägg är det bara ärligheten som talar, är det bara hjärtat som skriver och ögat som ser!

Men ett problem, hur kan jag börja?

Livet är som sagt orättvis, hård, smärtbar och svår men, i livet finns det alltid ett men….

Det är vi människor som bestämmer hur livet ska vara, det är vi som styr den!

Vill vi så kan inget stå framför oss, inga hinder och inga vägar!

När livet är orättvis i sin form bestämmer vissa människor att falla och aldrig gå upp, även att de ändå vet att deras fötter orkar bära de, även att de vet att deras gömda styrka är egentligen större än allt!

Men vissa bestämmer sig att ta den vägen till olycka och sorg, inte för att de vill utom för att de inte har viljan att söka efter styrkan som finns gömd i kroppens själ!

Jag själv har gråtit många gånger om året, jag har känt att livet är hopplös och värdelös men jag har aldrig visat det för någon. Det enda jag har visat är att jag är världens lyckligaste och starkaste person.

Men vet ni, varje gång jag faller och min värld rasar ihop. Tar jag fram min dagbok och bara skriver, vad vet jag inte. Papperna blir fyllda av tårar och ord. Jag skriver och skriver tills jag inte orkar, tills jag känner mig helt tom!

Det låter rätt konstigt och till och med tokigt men i värld är det mitt sätt att ta ut min sorg och ilska.

Och efter att jag har skrivit klart i min dagbok ler jag för att försöka vara glad, jag ler för att försöka tänka positivt och vara stark. Ett leende är en styrka och jag blir glad varje gång jag ler!

Det är en styrka att se det bra i det dåliga, ljuset i mörkret och glädjen i sorgen.

Men ibland måste vi faktiskt låta livet flyta vidare och tiden lösa våran bekymmer, i den smarta tiden lever vi på riktigt. Är glada, positiva och starka.

Det är svårt att skriva om livet, för allt är så krångligt och olikt för alla.

Det är stationer där vi människor möter nya och lämnar gamla, det är stationer för skratt och tårar.

Det är i de stationerna vi drömmer, önskar och jobbar för att nå vårt mål, det är då vi tänker att inget är omöjligt för vi människor kan göra det omöjliga möjligt!

Vi har rätten till att våra drömmar går i uppfyllelse, vi har rätten att se upp till någon.

Se den unga Nkosi Johnson med all hans problem och bekymmer, hur han gråter men samlar ihop hans tårar och kastar de i havet.

Hur han har gett hopp till andra och hur han försökte, även att han nu är död så lever han i mångas hjärta.

Eller se Nick vujicic, den armlösa, benlösa men verkligen inte hopplösa! Han är en historisk människa enligt mig. Det är de människorna vi ska se upp till. De som sprider fred, hopp och glädje.

Det är de som berättar att de ibland känner sig ensamma och vilse i världen, ropar efter hjälp och hittar sedan den rätta vägen.

Det är de människor som säger att människan har rätten att göra fel, men att också lära sig från dess misstag!

Livet är helt enkelt som en film, så fyll denna film med glädje så den blir värd att se!

Känner du dig ensam, vilse men vill ändå tar dig ut från din situation, känns det som att du har drunknat och inte längre kan ta dig ur havet av misstag eller vill du bara veta lite mer om vägen till lyckan.

Klick på följande länk- http://www.peterularsson.se/filer/vagen-till-lycka.pdf 

Följande länk är en liten bok som berättar om fysiska och psykiska orsaker som gör att du känner dig lycklig eller olycklig!

Så alla som läser detta, lev ert liv nöjda och sprid vidare glädje, hopp och lycka!

Denna artikel är skriven av Zuzu Rabi