Alla vi människor har någon vi ser upp till eller vill vara som!
Vi har dessutom saker vi inspireras av, ifall jag tar min bror som exempel så inspireras han av buddybuilder och bilar.
Jag har helt andra saker jag inspireras av, som hjältar som skyddar vår värld eller gör någon förändring, men en sak som ni kanske inte visste om mig.
Jag inspireras av att se bilder som talar, bilder som kan säga mer än vad människa kan se!
Så jag tänkte dela med mig några bilder och skriva vad jag just tänker när jag ser de 😉
Vi människor bör tänka till när vi gör någonting, vi ska inte bara tänka med hjärnan. Vi ska ge hjärtat chansen att berätta och känna!
Vi ska hjälpa andra när vi kan, för att också kunna få den hjälpen när vi söker efter den!
Så låt människan vara som den alltid har varit, snäll och rar.
Den som inte sårar någon, den som själv har känslor…..
Detta är faktiskt sant, ibland är vi människor tysta när det gör ont som värst.
Jag kan inte säga att det alla som är det men jag själv har ibland tystnaden till en sorglig stund.
Det är inte alltid man vill tala om sina sorger och bekymmer, det enda man vill är att tystnaden berättar för alla.
Berättar; känn på mina sorger men fråga mig inte om de. Stå bara vid mig så att jag inte känner mig ensam!
Nog en av de sorgligaste bilderna jag någonsin har sett i mitt liv.
När jag ser denna bildar drunknar jag i hans tårar. Efter all hans liv och erfarenheter står han och har det svårt.
Jag menar, denna bild ser ju ut som en tavla. Där rynkorna är livets hårda ärr och spår. Där tårarna berättar att är det verkligen försent?
Denna man har säkert kämpat i sitt liv, kämpat och kanske har han till och med träffat själva döden men kommit undan.
Han har säkert försökt och försökt men kommit inte så långt.
Han kanske har mist flera av de han älskade framför sig, han kanske har sett de skrika efter hans hjälp!
Det är svårt, det är värre än själva döden!
Att kunna se en av de man älskar skrika efter hjälp men inte kunna göra något.
Att någon drunknar framför dig i havet men du själv vet att du inte kan simma!
Den känslan är värre än döden!
När jag var i Irak så såg jag många män som var som honom, de visade alltid ett leende men när man mötte deras ögon såg man tårarna och sorgen.
Man såg sanningen som de har försökt gömma!
Det här bilden är mest en söt bild. Jag tänker på att den katten kanske vill bli förlåten efter att ha gjort ett misstag?
Det kommer alltid stunder där man behöver förlåta och själv bli förlåten :)!
Denna bild är otrolig sorglig och ger en hård känsla i hjärtat.
Jag har läst många böcker om barn handel och hur man säljer flickor.
De sortens böcker gråter jag alltid för, för jag själv vet att de är sanna och att de finns!
Hur skulle det kännas för en ung tjej som kanske är vid min åldern, hur skulle det kännas för henne om hon blev såld. Om hon inte fick chansen att ändra sitt liv, den riktningen hon har blivit tvingad att ta.
Den bilden påminner mig om ett händelse i en bok där tjejen rymmer från bordellen men hittar inget hem, ingen mat. Där hon känner rädslan och sorgen. Där hon känner att hennes kropp inte tillhör henne! Jag vill ta upp detta ämne men vågar ändå inte. För det är verkligen ett ämne som man alltid är rädd att fördjupa sig i.
Jag känner att jag är för ung, men jag vet och är säker på att någon gång i framtiden kommer den att tas upp!
Nu tror jag det är dags för mig att sova!
Jag har tänkt ta upp vardagliga problem i dagen svenska samhälle de kommande dagarna!
Vad tycks om det ;D?
Jag vill hellre vara ensam än att vara någon jag inte är! ♥ 